På väg ut ur isen

Livet tycks fortgå lika dant som förut för alla utom oss. I mig finns skillnaden.
Ord, Handling och Känsla har lämnat spår på min insida liksom klor från en tiger.
Djupa revor, oskuld för alltid borta.

Man ser över ån och kan se vad som pågår.
Man undrar.
Man bygger en bro.
När man gått över kan man aldrig gå tillbaka, så känns det.
Känslornna mekaniska, reaktionen - skolboksexempel.
Allt som känns är tomhet. Jag är tömd och otroligt ledsen.

Har lite inlägg på min Iphone som jag skrivit senaste tiden. De kommer inom kort. Men nu väntar en ny datorlös resa. Till Jämtland denna gång och med Bästis. Är välbehövt.