Du är vad du äter

Jag har så himla svårt att hitta inspirationen och variationen när jag är ensam. Nu är jag ju inte riktigt ensam, Sigge finns ju också, men jag har inte fått våra måltider att synka. Jag lagar en mat åt honom och en annan till mig. Varför då?! Jättedumt. Vi kan ju äta samma mat, bara utesluta mjölkprodukterna.
Min hjärna har inte riktigt hängt med i att han äter lika stora bitar som mig och han har blivit ett barn (istället för spädis).
Hursomhelst ligger jag hemma i soffan och är sjuk. Sigge är hos sin mormor och morfar (tack), råkade slå på "du är va du äter" och fick, hör och häpna, lite inspiration till förändring. Jag fick tummen ur och beställde hem ekolådan från och med nästa vecka.
Ska även försöka hitta en bra receptbok med roliga, goda och nyttiga måltider för mig och Sigge att äta tillsammans.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Sömnlös

Det jag önskar mig mest av allt (utom sömn då) är barnvakt från kl 6 imorgon, då Sigge brukar vakna.
Som om det inte räcker med att både jag och Sigge haft sömnproblem en tid så är det hans första dag på dagis imorgon. Kunde inte kommit olägligare.
Sömnen vart är du?!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hatar jämställdhetsbonus

Läste nyss en blogg där tjejen visade upp ett papper där det stod att de skulle få jämställdetsbonus.
Jag blir så jävla förbannad (inte på henne) men på hela det här ogynnsamma systemet för ensamstående.
Mina föräldrardagar är slut. Sigge börjar på dagis, enligt mig, på tok för tidigt.
Och sen ska "ni" som lever i par även få en jävla bonus bara för att ni har två inkomster, antagligen inte behövt ta ut lika många dagar som mig och antagligen redan har det bättre ekonomiskt ställt än mig...
Jag kokar.
Var är min bonus, mina extra dagar för att jag tar hand om mitt barn ensam?! Lever vi på stenåldern?! Måste man vara två när man uppfostrar ett barn?! Uppenbarligen...


- Posted using BlogPress from my iPhone