Kolmården

Killarna är lagom engagerade



Ekorren fick mat



Söta surikater


Zebraz in action



En hungrig elefant





Lejonen lite väl läskiga



Savannspan (foto Anneli)


Jag vill se mer, jiddra inte.


En djurpyramid

Att komma tillbaka

Idag har jag sprungit, eller snarare joggat 2,5 km. Power walkade resterande 3 km hem till M och L.
Jag är så stolt. Äntligen. Första gången sen jag plussat med Sigge. Har inte fått förens nu.
Jag älskar att jogga.
Kom hem med en trött och nöjd kille som somnade på två röda.



M och L hade skaffat världens bästa leksak - tågrälsen.


Mys med gudmorsan.

Midsommar

Stången är på väg upp.


Världsbäst morfar/pappa, hund och son.


Jag stod för tårtan.


Dagen efter var det frukost hos min mormor.

Helt fantastiskt bra helt enkelt!

Sovdags

Har en unge i sängen som absolut inte sova. Han vill busa.



Posted using BlogPress from my iPhone

Det ryker ur öronen..

Sigges pappa alltså. Herre Gud. Jag tror jag kokar så att sömnen är omöjlig. Kanske var dumt men bägaren rann över..
Får se vad som händer nu...

Avslutar med en rofylld bild från gårdagens bomullsbröllopsfirande hos A & L



- Posted using BlogPress from my iPhone

Fint i Södertälje

Så himla bra uteservering. Den passar perfekt för mig, väninnorna och framför allt för kidsen.
Fin dag som dessvärre slutade med bedrövelse då Sverige åkte ur em. Tycker mest synd om min bror som åker ned till Ukraina för att se sista matchen...

Att bli sedd

Jag lever, jag andas.
Lagret som skyddar av is,
smälter nu sakta igen.
Ur isen tar jag form.
Vacker, klok och fantastiskt bra.
Jag duger.
Jag strålar.
Jag är varm.




- Posted using BlogPress from my iPhone

En vanlig dag

Storpanik utbröt när Sigge imorse lyckades med konststycket att fastna med sitt ben i sidan på barnstolen. Det tog en bra stund och ett samtal till min mamma för att få loss honom.
Nu är han en glad liten kis igen, fortfarande lite febrig och jävlig emellanåt men glad nu.



Snart är det dags för vila. Skönt för mig. Sen kommer hans fina mormor över och går på en promenad med honom. Ännu skönare för mig. Det här med egentligen alltså. Så sjukt länge sen. Visst sitter det väl nån där ute som har det värre eller aldrig fått en minut själv eller velat ha någon. Jag behöver verkligen få vara ensam nån gång ibland, kan inte komma på sist jag var det. Tror det är ca 2 månader sen sist jag fick en timme själv. Eller föresten 1 månad om man räknar med promenaden mamma tog med Sigge när jag hade 40 graders feber. Jag räknar inte den, för jag njöt inte.
Åh härliga torsdag!


Posted using BlogPress from my iPhone

På den här nivån är vi!

Pigga gänget!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att vara quinna

Jag ligger som bäst och funderar på vad som är värst. Graviditet eller mensvärk. Alltså en graviditet är ju inte heller en dans på rosor även om belöningen är mer värd än mensvärken. Idag är jag totalt handikappad. Det gör så satans ont så fort jag inte sitter ned. Turen på stan resulterade i totalt sängläge. Jag hade extremt flyt då Sigge blev trött och deckade i sängen på direkten när vi kom hem.
Imorgon firar mamma sin 60 årsdag så det är dags för mig att få tummen ur och ställa mig i köket ett par timmar...om jag överlever...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Skrattar bäst som skrattar sist

Så här går det när man skryter om Sigges fantastiska sovvanor.. Åt helvete!!