Frisk som en nötkärna

Ser på criminal minds och väntar på att få tömma brösten och sova efter en spännande dag med läkarbesök!
IBS lyder diagnosen och medicinen mot kramperna är tydligen big no no under amning. Fest!
Fick även en ny tid för lymfkörteln i halsen som har varit svullen över 1 år, är den inte borta om 3 veckor så blir det biopsi. Känns inte så lockande med tanke på panikattacker som kan utlösas av sprutor.
När jag ändå var i farten avslutades det hela med en remiss till en hudläkare pga konstiga födelsemärken.
Åh vilken friskus jag är - unbelievable!

Ringde Skatteverket och påminde dem om att Sigge finns och gärna vill få ett namn (eller ett gäng) - de bad om ursäkt och ska skicka ut blanketterna snarast.

Imorgon väntar lägenhetsbesiktning och bästishäng + love <3
Vilket jag tycker verkar roligare än föregående dag...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Den så kallade pappan hade inte pratat med familjerätten eller gjort dnatestet än. Bra jobbat! Kanske borde börja med att kolla upp sina rättigheter och möjligheter för att skapa en kontakt med sin son om det nu var det han ville eller vill han att jag ska fixa det också? Irritation då jag stressat, funderat och våndats för något han inte ens tagit tag i själv. Kanske var det han menade när han skrev "att han tänkt att han vill vara en pappa och träffa Sigge", kanske stannade det också vid tänkandet?! Vilket barn! Nu är iaf Sigge och jag dnatestade får se hur lång tid det tar för "pappan" och hur pass intresserad han är om inte jag tar initiativ.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Familjerätten

Uäää! Känns så fruktansvärt jobbigt med alla frågetecken. Pappan som finns någonstans och med sporadisk kontakt uttryckt viljan av att vara en pappa. På vilket sätt och vad pappa betyder för honom har jag ingen aning. Det enda jag vet är att jag kommer slåss med näbbar och klor för enskild vårdnad om det går så långt. Självklart vill jag att Sigge ska veta vem hans pappa är och ha kontakt men inte bo där etc. Jag är rädd för hans pappa och hans mentala status, vill inte lämna min son oövervakad i hans närhet, det var ju därför jag lämnade honom i vintras när graviditeten var ett faktum. Det enda jag vet förutom hans uttryckta önskan om att vara Sigges pappa är att han vill börja med att träffa honom. Sen då?! Om han gråter kommer han då inte vilja vara pappa längre? Måste jag vara med? Kan jag kräva övervakat besök? Känner mig så otroligt rädd och ambivalent.
Idag är det dags för några svar och dnatest för att fastställa att Sigges pappa verkligen är hans pappa (och att jag är hans mamma).



- Posted using BlogPress from my iPhone

Dra på trissor

Ungen fortsatte sova i soffan helt själv efter dagar med kläng och skrik och ett närhetsbehov som inte gått att mätta. Han så otroligt fin. Asså han är ju fin när han skriker också. Men lite mer så här, en bråkdel.
Tack Appel och José för en fantastiskt mysig torsdag och god lunch. Nu väntar nya äventyr hemma hos äldsta brorsan och hans tjejer hela helgen :)
Skönt att slippa vara ensam vuxen med Sigge, känns tryggt att dela kvällar och nätter hemma hos andra, kan släppa lite av den där oron "tänk om något skulle hända Sigge, vad gör jag då?"



Ps. Nu har han hunnit vakna en gång till, bajsat och ligger på mitt bröst samt smågnäller igen. Värst av allt är ändå att toaletten står och rinner. Var är min man när jag behöver honom?!

Stolt mamma och en misstänksam unge

Dagens skämt

Satt lutad över pjamasbyxorna i enbart linne (dvs ingen amningsbh, inga bröstbindor, inget). Skulle gissa på att det börjar bli dax att amma igen..



..gissa vilken tutte som står på tur?!

Näringsriktig lunch

Tack för igår fina Björnbrorsan och Maria!

Ops!

Sköna märken efter gos på min mage. Jag trodde att jag var snäll när jag la handduken mellan våra torsos, men icke. Sigge verkar dock rätt nöjd och så länge märkena försvinner innan BVC så är jag nöjd! ;)

Dagens outfit - 1 månad efter förlossningen

• Lagom smutsig och nedmjölkad topp vittnar om en amning inom en snar framtid

• Fantastiskt morgonrufs

• Lite gammalt smink under ögonen som vägrar gå bort

• En touch av förlamande trötthet ger den där underbara looken av bisterhet

Sigge, sötast i världen

Med ett sånt här mirakel sovande på ens barm blir dagens bestyr uppskjutna. Har inte det som krävs för att väcka honom. Han är för söt helt enkelt.
Om 30 minuter kommer Stortutten och hennes kille Martin, hälsar dem välkomna som dagens skabb - fet, flottig och allmänt smutsig.

Ps. Första snorkråkan - Check!

En bild säger mer än tusen ord

..skönt att däcka med en plasttutte i ögat.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tips från mormor

Efter ännu en natt med nedkissad säng kom tipset - har du vikt ned snoppen i blöjan?
Va, ska man vika ned den?! Jag hade inte en susning och varför berättar dem inte det på bb? Hur ska man veta om det trixet om man aldrig haft en snopp själv?!


- Posted using BlogPress from my iPhone

..

Efter ett helvetedygn med ett monster och överjävliga bröst så har iaf monstret förvandlats till en prins igen (..brösten är en annan historia)
Tack fina mamma för hjälpen och sömnen i eftermiddags. Du är bäst!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mysterium

Ogillar starkt upptäckten av Sigges blöja troligtvis inte har hållt tätt, ungen är torr, blöjan är torr men en mystisk blöt fläck finns ändå på lakanet. Är det kiss?! Det måste vara kiss, mina tuttar är högre upp och svett kan det väl inte vara?!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mitt namn är Sigge

..och jag har nyss ammat, spytt och skitit ner mig. Det firas med mjölkdusch och skum grimas!

Dagens fråga...

Hur kan mitt bajs förbli stenhårt trots min extrema konsumtion av katrinplommon?!




- Posted using BlogPress from my iPhone

Houston, we have a problem

Jag hade föreställt mig mammaledigheten med en kavalkad av days of our lifes. Sigge verkar dock ha bestämt sig
för att mammaledigheten ska bli KBT mot slisklig dagtv (som jag älskar)! Så fort det inte visas dokumentärer etc så skriker han, bajsar eller vill äta...




... Jag önskar att bilden ovan var sann, men icke! No more days, jag har närt ett kulturpretto vid min barm!

Ny användning för babygymmet

Funkar utmärkt att sova i efter ett pass, skönt för mig att slippa hud-mot-hud för en sekund :)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Nya mornar med Sigge

Vi har det så mysigt när vi vaknar i sängen. Sigge flyttar sig närmare och riktar in några väl valda sparkar på min postgravida mage (degklump) och gnyr lite lätt. Jag rullar över, ger lite tutte och sen myser vi ett tag innan nästa tutte. Sen är det dags för frukost till mig och vagnhäng för Sigge. Mornarna blev annorlunda men inte sämre, sparkarna inåt istället för utåt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kissinferno på skötbordet

När går man över den magiska gränsen, jag menar kissgränsen, när vågar man sätta handen för kisstrålen på skötbordet?! För mig känns det som det ultimata mammatestet som jag failar om och om igen. Jag blir lika paralyserad varje gång det blir kissinferno. Det slutar alltid med bad i handfatet och en lite äcklad mamma. Kära Bullen är det okej att vara äcklad av min sons kiss? Hur lång tid har jag på mig att sätta dit handen? Kommer jag bli ren igen?!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Trötthet

Känner av utsattheten av att vara ensam när kroppen inte fungerar som den ska, välkommen tillbaka skittarmen! I natt fick jag panikringa mamma om assistans då tarmen valde att jävlas, låg i smärtor och kunde inte röra mig, kändes som om jag skulle föda igen. Imorse kl 8 kom BVC på hembesök. Enda glädjeämnet just nu är Sigge och att han än så länge är ett A-barn. Sover, äter, växer och gnäller extremt lite. Var extra kul när han både kissade och bajsade ner BVC-tanten.
Annars känner jag mig lite små låg, matlusten är körd i botten, har ont i fisken och magen samt väldigt tröööööött. Idag skulle jag vilja ha den där pappan, den där lyckliga hetronormativa relationen att stödja mig mot, som tur är finns mina föräldrar. Det är dem som få agera partner, idag fick mamma laga middag till mig och ta en bajsblöja innan hon gick, imorgon bjuder den på middag igen. Det är ovärderligt att ha dem men känner samtidigt att jag skulle vilja klara mig själv, vilket jag inte gör just nu. Känns så förnedrande att behöva be om hjälp för att fixa vardagen. Jag är ju ensam med Sigge, när ska jag klara mig själv?! Känner mig lite som om jag tagit mig vatten över huvudet samtidigt som jag inte skulle vilja byta ut Sigge mot något annat i världen. Hoppas på att växa och bottna igen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vardagsreflektion

Någon spelar blümchen på högsta volym 12 år försent eller iaf fel vackodag och ca 6 h försent!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Efter bajs..

...kommer mera bajs!