Familjerätten

Uäää! Känns så fruktansvärt jobbigt med alla frågetecken. Pappan som finns någonstans och med sporadisk kontakt uttryckt viljan av att vara en pappa. På vilket sätt och vad pappa betyder för honom har jag ingen aning. Det enda jag vet är att jag kommer slåss med näbbar och klor för enskild vårdnad om det går så långt. Självklart vill jag att Sigge ska veta vem hans pappa är och ha kontakt men inte bo där etc. Jag är rädd för hans pappa och hans mentala status, vill inte lämna min son oövervakad i hans närhet, det var ju därför jag lämnade honom i vintras när graviditeten var ett faktum. Det enda jag vet förutom hans uttryckta önskan om att vara Sigges pappa är att han vill börja med att träffa honom. Sen då?! Om han gråter kommer han då inte vilja vara pappa längre? Måste jag vara med? Kan jag kräva övervakat besök? Känner mig så otroligt rädd och ambivalent.
Idag är det dags för några svar och dnatest för att fastställa att Sigges pappa verkligen är hans pappa (och att jag är hans mamma).



- Posted using BlogPress from my iPhone