Jag blev så ledsen när jag läste om Anna Hibbs missfall igår. Mest ledsen blev jag över idiotiska kommentarer om att hon ändå inte skulle varit en lämplig förälder då hon saknar en stabil relation etc. Som om det är det viktigaste. Är ett barn till en ensamstående förälder mindre älskat än ett i en parrelation?! Nä, tror inte det. Visst att det underlättar att vara två vid tex vaknätter, men barnet far inte illa av att ha en förälder. Vad man sen har gjort i sitt liv innan barnet kom in i bilden är också orelevant. Vem har inte varit full eller gjort misstag? Skulle Anna Hibbs vara en sämre förälder än någon annan. Snarare tvärtom. Jag tror att hon har en stor portion livskunskap och kärlek att ge till ett barn.
Jag känner igen mig enormt i tankarna hon hade för barnet hon bar. Jag kände likadant med Sigge. Abort fanns inte med i beräkningarna. Barnet var önskat och välkommet om än oplanerat. Idag känner jag med henne, sänder kärlek och styrka. En dag hoppas jag att ett barn kommer till henne för jag tror att hon kommer bli en alldeles fantastisk mamma.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar