Växlarna

Balanserar på gränsen. Glad - ledsen, trött - pigg, normal - totalt sinnesrubbad. Antar att det är tröttheten som är bov. Jagar bort järnspökerna med tusen eld i järnen. Vågar inte vara ensam. Känns som om jag fastnar i något konstigt icke tillstånd där jag inte kan röra mig. Tänk vilken tur att jag träffat mina mammavänner. Energin jag får av sällskapet räcker till lek, kärlek och städning. Timmarna i ensamhet blir hanterbara. Sen vet jag med mig att jag måste ta tid till vila också. Den där balansen ja, vart är den?!
Imorgon ska jag lämna bort finaste ungen över natten och sova. Så skönt. Pappa och mamma kom med förslag om de skulle ta Sigurtten utan att jag frågat. Känns konstigt att vara utan honom men blir nog skönt, välbehövt. Han fylle ändå 6 månader nästa vecka.
Första tanken var att lista upp alla måsten och allt jag ville göra med "fritiden". Pyssla eller bio stod högt upp men Sigges namnfest är en prio så jag tänkte om och bestämde mig för hemmakväll med vimpelverkstad och eventuellt göra cupcakesgrunder.


- Posted using BlogPress from my iPhone