Yeah Woman!

På väg frammåt. Jag är bäst för att jag är jag.
Dagen bjuder på glädje, sol, en bästis och ny hemförsäkring.
Det sista är kanske inte så kul men bank-killen tyckte iaf att jag var rolig.

Imorgon går färden tillbaka till Färgelanda. Känner att jag inte riktigt hann med allt som jag tänkt när jag åkte hem till Stockholm. Så är det kanske för alla, jag är nog inte unik.
Många människor som missats, dock inte glömda. Känns ibland som om jag hindrar mig själv, sätter på ett par glasögon fyllda med hinder. Jobbigt att be om skjuss till tåg, jobbigt att fråga om nattplats, känns långtråkigt att sitta på pendeln.. Så jävla fånigt helt enkelt. Sanningen är att jag är lat. För lat för att ta mig samman, för lat för att göra en plan. Nästa besök hinner jag mer. Idag blir det bio med Maria och mys i lägenheten i Gubbängen.

Förundrad över livet men lycklig att jag lever. Vetskapen att allt kommer att bli OK lugnar ADHD:n i min själ. Fick ett fint tips av min vän Josefin. Hon sa: - För att göra sina mål och drömmar tydliga så ska man skriva ett brev till sig själv ifrån framtiden och datera. Jag ska göra mitt ikväll.